Mästarens drömMissionen är något som alltid intresserat Carola; missionerandets motsägelsefullhet. Å ena sidan idealismen, viljan att göra gott och alla de praktiska insatser i form av skolor, sjukhus och bistånd som ofta följt i dess spår; å andra sidan missionen som en del i det koloniala projektet med maktutövning, kulturellt förtryck och kanske till och med förakt för den Andre, det annorlunda.

Och vad är det som driver en människa att offra allt för en högre sak? Romanen handlar om två unga systrar, Agnes och Adina, som strax efter första världskriget lämnar sin hemstad Uppsala för att fara till Kina. Det betyder också att de överger den femårige lillebror som de varit i en mors ställe för – men då Gud kallar är inget offer för stort och de ger sig av uppfyllda av längtan att få vara med om att, i Svenska Kyrkans regi, öppna en missionsstation i provinsen Hunan i södra Kina. I romanen får vi följa deras arbete under 20-och 30-talen – en fruktansvärt orolig tid i Kina med strider mellan nationalister och kommunister, kringdrivande rövarband, fattigdom, översvämningar och, inte minst, med en befolkning fylld av skepsis till missionärerna. Mötet med den främmande kulturen och andra religioner får deras övertygelse att svikta; men också att djupna – på ett sätt och i en riktning som väl ingen av dem kunnat förutse.

Carolas intresse för missionen var en av anledningarna till varför hon ville skriva den här romanen. Men där fanns också en annan, djupt personlig orsak, som hade med hennes förhållande till språket att göra. Då hon en gång berättande om sitt skrivande på Pastoralinstitutet i Uppsala – i termer som ”mörker och ljus”, ”kaos och ordning”, ”ordens och tingens dubbla väsen” – undrade man om Carola insåg i vilken hög utsträckning hon formulerade sina erfarenheter med ord som hörde hemma i en kristen kontext. Nej, tänkte hon häpet, så hade hon aldrig sett det – och kände i detsamma ett oemotståndligt behov av att ta reda på hur det förhöll sig: om hennes ordval berodde på att vår kultur är så genomsyrad av den kristna traditionen eller om det bottnade i själva upplevelsens karaktär. Med romanen om Agnes och Adina – dess två helt fiktiva gestalter – ville Carola fördjupa sig, inte bara i missionens värld utan också i sitt eget förhållande till det religiösa tänkandet och dess traditioner.

Mästarens dröm tilldelades Svenska Akademiens Doblougska pris, De Nio Stina Aronsonspris, Siripriset och Helge Ax:son Johnsons särskilda forskningsstipendium. Romanen gavs ut på Norstedts förlag 2005.